Sagan om posten

............Postanvisningar

Åh vilket jubel...... Äntligen hade jag fått rätt i ett gammalt skatteärende som gällde flera års deklarationer tillbaka i tiden. Myndigheter har ju alltid nån slags förtur på rätt även när det är sånt de själva fantiserar ihop, så när jag några år tidigare belastades med en skatteskuld på 120-tusen som jag inte alls var skyldig blev jag tvungen att ändå betala denna. Nu kom brevbäraren med glädjebudskapet att de insett att jag hade rätt och de fel i form av 4 st postanvisningar på ganska så stora belopp vardera. Glad i hågen stack jag iväg bort till forna posten, dvs Svensk Kassaservice för att hämta ut alla dessa pengar som kändes som en dröm att äntligen få tillbaka.

Jag lämnade fram anvisningarna, legitimation och frågade samtidigt om det gick att sätta in dessa pengar på det personkonto jag själv alltid förknippat med posten. Jo, det skulle gå bra sa kassörskan men det skulle dröja några dagar i så fall innan pengarna fanns på mitt konto. Jaha - det var ju inte precis så jag hade räknat med, känslan av plötslig nyrikhet gjorde att jag ville iväg och shoppa nån liten datorgrej eller nåt annat kul och helst genast. Så tittade hon på beloppen på anvisningarna och sa att så mycket pengar kunde de ändå inte hantera om man inte beställde det nån vecka innan. De hade ett maxbelopp för hur mycket de kunde betala ut och det beloppet var det bara en enda av anvisningarna som underskred. visserligen handlade det om en för mig stor summa pengar, men dock mindre än en en ministers månadslön.....

Vid det laget hade jag kommit att tänka på att jag förr hade kunnat hämta ut postanvisnngar på banken och att detta inte ens var avgiftsbelagt. Så jag beslöt mig för att lämna denna Kassaservice som inte kund hantera pengar och ge mig av till banken. Där löstes allt med frid och fröjd, pengarna sattes in på mitt konto och var tillgängliga där omgående, bankerna hade ju kontakt med varandras datorregister.... .


Tillbaka