Daggadaggadagga

Jaså hon är hemma fortfarande
sonen är ju redan ett och ett halvt år
det finns ju daghem
håhåjaja skall hon lämna barnet nu
tessla tessla vissel vessla hon är ju Mor och moder jord
barnet är ju bara ett och ett halvt år
tamtidedam hon är gift
halelluja
Gud ske pris för sambo säger jag alltså
den som lever får väl se
hur det går när man står så
ut så
med sån bak så då
Da da da da det är väl bara att gå ut och få ett jobb
som det hon vill
ville ni veta vad hon gör
hon lagar middag till sin man
man säger då det tidelidam padam
zickezickezack tackar tackar det är ju inget ös i tösen
tussilullanlullanlo den som lever får väl se
hon märker nog snart
vicke vicke vire
att han står ut
man undrar
en del ser till
förspänt
att dom orkar
konstigt
blir lätt så
fidderifadderalla
tisse tassa
lulle lalla
och man skall ju inte tro att man är nåt
bara för att man är det


© Lina Ekdahl
ur diktsamlingen "Människan pratar"



Kropp utan snopp     Hexringen     ArtMeetingOnline     Lina Ekdahl